Trygga arrangemang och läger kräver beredskap. Oavsett storlek kan oväntade situationer uppstå. Genom strukturerat arbete med riskbedömning, säkerhet, sjukvård och krishantering minskar du risken och skapar trygghet för alla deltagare.
Här finns stöd och verktyg för att förebygga incidenter, hantera kriser och säkerställa att rätt resurser finns på plats.
- Krisplan, krispärm och krisgrupp
- Riskanalys
- Badsäkerhet
- Brand
- Sjukvård och sjukvårdslåda
- Trygghetspolicy
- Anhöriglista
- Kontakt med räddningstjänst
- Fordon
- Armband och västar
- Vilorum, evakuering och samlingsplats
- Inrymning
Krisplan
Det viktigaste för att kunna hantera en kris är att vara förberedd. Det är bra att i förväg ha funderat på vilka problem som skulle kunna inträffa på lägret. I och med att vi identifierar dessa problem på ett tidigt stadium kan vi också motverka dem innan det hinner bli en kris. Men ibland händer saker vi inte kunnat förutse. Då är det bra att vara förberedd på det oförutsägbara och ha en handlingsplan.
Krisplan och krispärm
En krisplan beskriver hur föreningen ska agera om en kris uppstår, till exempel vid en allvarlig olycka, ett svårt sjukfall eller ett dödsfall i eller nära verksamheten. Planen tydliggör vilka steg som ska tas och vem som ansvarar för vad. I pressade situationer är det avgörande att ha förberedda rutiner för att undvika förhastade beslut.
- Föreningen har en aktuell och dokumenterad krisplan.
- Krisplanen beskriver tydligt åtgärder och ansvarsfördelning vid kris.
- En krispärm finns tillgänglig i föreningen.
- Krispärmen innehåller uppdaterade kontaktuppgifter till deltagare och deras anhöriga.
- Alla ledare vet var krisplanen och krispärmen finns.
- Alla ledare känner till de omedelbara steg som ska följas vid en kris.
Det finns stöd för att skapa en krisplan både på Equmenias, Equmeniakyrkans och Scouternas webbsidor.
Krisgrupp
- En krisgrupp finns utsedd vid alla större sammanhang där flera föreningar deltar (t.ex. läger och spårningar).
- Krisgruppen har en utarbetad krisplan.
- Alla i krisgruppen är väl insatta i krisplanen innan aktiviteten startar.
- En kontaktperson är utsedd som inte är direkt delaktig i aktiviteten.
- Kontaktpersonen har ansvar för att mobilisera krishantering utanför arrangemanget.
- Huvudansvarig i krisgruppen säkerställer att kontaktpersonen alltid har uppdaterad information.
- Kontaktpersonen har tillgång till en uppdaterad deltagarlista över alla som deltar.
- En separat lista finns med namn och telefonnummer till deltagare och föräldrar/vårdnadshavare.
- Rutiner finns för att kontrollera att alla deltagare följer med hem efter avslutad aktivitet.
Riskanalys
Vi vill ha en trygg och säker verksamhet när vi håller på med våra aktiviteter. För att en aktivitet ska vara trygg och säker behöver vi hela tiden ligga steget före och tänka till kring vilka typer av risker vi utsätts för. Hur kan vi reducera dessa risker så att de ligger inom en acceptabel gräns? Vi behöver också veta vad vi gör om en olycka händer.
När det gäller riskanalys är det viktigaste att identifiera de miljöer eller tillfällen där deltagarna utsätts för risker i verksamheten, exempelvis under ett läger. Skriv ner allt ni kommer på som kan gå fel.
Risker kan bland annat identifieras med hjälp av följande rubriker:
• Aktiviteter
• Fysiska skador, kroppsskador
• Trygghet, psykiskt välbefinnande
• Miljö och terräng
• Material
• Olika risker för deltagare och ledare
• Kris i samhället
• Ekonomiska risker
När ni har listat alla risker ni kommer på använder ni en 5-gradig skala för både sannolikhet och konsekvens. På sannolikhetsskalan står 0 för omöjligt och 5 för mycket troligt, på konsekvens skalan står 0 för ofarligt och 5 för väldigt allvarligt. Genom att multiplicera siffran för sannolikheten med siffran för konsekvensen får man en uppskattning av risken.
Ni identifierar tre risker:
A. Myror äter upp all er mat: Sannolikheten för att detta händer bedömer ni är 0 och konsekvensen om det skulle hända är 2. Totalt 0 riskpoäng.
B. Skavsår: Sannolikheten för att detta händer bedömer ni är 4. Konsekvensen är inte så allvarlig så ni ger den 1. Totalt 4 riskpoäng.
C. En scout faller in i elden när ni lagar mat: Sannolikheten bedömer ni är 2, konsekvensen kan däremot bli stor och ni ger den 4. Totalt 8 riskpoäng.
I exemplet är det elden som utgör den största risken. Hur kan ni reducera risken? Räcker det med information? Behövs det regler? Förbud? Krävs det skyddsutrustning?
Genom att använda sig av en tabell där sannolikheten är på ena axeln och konsekvensen på den andra kan man förstå vilka risker som är viktigast att förebygga och ha en beredskap för.
Situationer som befinner sig i det nedre vänstra – gröna – hörnet, där riskpoängen alltså är låg, är sådana som man inte behöver ägna så mycket uppmärksamhet åt.
Ju högre riskpoängen är, det vill säga ju rödare färgen blir, desto mer är situationen en sådan som behöver finnas med i krisplanen för aktiviteten, så att alla vet vad som ska göras om situationen skulle uppstå.
Längst upp i det högra hörnet, helt röd färg, finns sådana riskabla situationer som bör undvikas helt. Genom förebyggande åtgärder kan risken minskas, antingen så att sannolikheten för att situationen skulle uppstå görs lägre eller så att situationens konsekvens görs mindre allvarlig
Badsäkerhet
Bad är en härlig aktivitet på våra sommarläger! Men viktigt att tänka till kring riskerna så att det blir bra och säkert för alla.
Badplatsen – grundkrav
- Livbojar med lina finns utplacerade vid badplatsen
- Livräddningsutrustningen är hel och lättillgänglig
- Badregler (“Badvett”) finns tydligt skyltade
Alla deltagare ska följa dessa regler:
- Bada endast tillsammans med din ledare
- Utse en badkompis och ha alltid uppsikt över den
- Bada nära stranden
- Knuffa aldrig i eller håll fast någon
- Ropa endast på hjälp om du är i nöd
- Lek inte med livräddningsutrustningen
- Ropa på badvärd eller ledare om någon är i nöd
- Meddela alltid din ledare när du går upp – och om du hoppar i igen
- Alla deltagare har en ansvarig ledare vid bad
- Deltagarna paras ihop två och två med en badkompis
Ansvarig ledare ska:
- Vara minst 18 år
- Vara simkunnig och ha god simvana
- Ansvara för max 6 deltagare
- Ha uppsikt över sina deltagare i och vid vattnet
- Säkerställa att deltagare meddelar när de lämnar och återgår till vattnet
- Får endast vistas i midjedjupt vatten
- Får inte vara på bryggan
Definition av simkunnig: Simkunnig är den som kan falla i vattnet, få huvudet under ytan, ta sig upp till ytan och därefter simma 200 meter på djupt vatten, varav 50 meter på rygg.
Krav för badvärdar
- Minst 18 år
- God simförmåga och simvana
- Kunskap i HLR
Badvärdarnas uppgifter
- Kontrollera dagligen att livräddningsutrustning finns och är hel
- Stötta ledarna i att badreglerna följs
- Agera vid nödsituation enligt säkerhetsplanen
Observera: Badvärdar ansvarar inte för att bevaka deltagare i vattnet. Det ansvaret ligger alltid på ansvarig ledare.
Brand
Brandsäkerhet är en viktig del av all verksamhet och kräver att man tänker igenom risker i förväg. Genom att planera hur eld används, hur utrustning placeras och hur man snabbt kan agera vid en brand minskar risken för olyckor. Alla deltagare och ledare har ett ansvar att följa reglerna och bidra till en trygg och säker miljö. Sammanfattningen nedan lyfter de viktigaste punkterna att ha i åtanke.
- Eld får aldrig lämnas utan uppsikt
- Den som tänder elden ansvarar för att den släcks helt
- Eldning sker endast i iordningsställda eldstäder (t.ex. scoutkök eller lägerbålsplats
- Eldstaden är säker om den är fri från brännbart material runt och under och tydligt avgränsad så att elden inte kan spridas
- Släckutrustning finns vid varje eldstad
-vatten (hinkar)
-brandsläckare
-brandfilt
- Gasolkök har minst en pulversläckare i närheten
- Vid eldningsförbud: ingen eldning tillåten, om inget särskilt undantag ges
- Gasolkök, spritkök, fotogenutrustning och öppen eld är förbjudet i boendetält.
- Kaminer får endast användas vid behov, med stor försiktighet och ständig brandvakt.
- Brandvakt ska ha tillgång till släckutrustning och får inte lämna tältet utan att elden släcks eller ersätts.
- Minst 3 meter mellan tält, samt mellan tält och scoutkök.
- Minst 8 meter mellan tält och eldstäder.
- Tält får inte byggas ihop med kök där eldstad finns.
- Körvägar (brandgator) ska vara minst 3 meter breda och hållas fria.
- Tält ska placeras så att räddningstjänst lätt kan nå dem.
- Förvara brandfarliga vätskor i märkta, täta behållare, skyddade från sol och värme.
- Förvara inte brännbart material i tält eller nära eld.
- Större mängder kräver särskild märkning, förvaring och tillgång till brandsläckare.
- Gasolflaskor ska vara tydligt märkta.
- Ingen användning av öppen eld eller bränsledrivna apparater.
- Brandvarnare och handbrandsläckare ska finnas.
- Minst två oberoende utrymningsvägar krävs, fler vid större personantal.
- Utrymningsvägar ska vara markerade, fria från hinder och lätta att öppna.
- Max antal personer ska anges och får inte överskridas.
- Utrymningsvägar och skyltning ska vara tydliga.
- Alla områden ska vara märkta för att underlätta vid nödläge.
- Brandsyn och kontroller görs innan området tas i bruk.
- Tillräcklig släckutrustning ska finnas tillgänglig i hela lägerområdet.
Sjukvård
Viktiga telefonnummer:
112 (SOS alarm). Kontaktas vid akuta, livshotande situationer. 1177 ringer du för sjukvårdsrådgivning.
På webbsidan 1177.se finns uppdaterad information om olika sjukdomar och åkommor.
- Sjukvård är en viktig del i planeringen av arrangemang och läger.
- Det är en fördel om sjuksköterska eller annan sjukvårdspersonal kan närvara, till exempel för:
-sårvård
-rådgivning vid magsjuka eller andra sjukdomar - Samtidigt bör alla ledare och äldre scouter kunna:
-plåstra om småsår
-hjälpa deltagare som har en sjukdom eller behöver vård av annan anledning
Inför aktiviteter
Innan en grupp ger sig iväg behöver ledarna ta reda på:
- Vilka sjukdomar och allergier som finns i gruppen
- Vad sjukdomen innebär i praktiken
- Vilken medicin som finns och när den ska användas
- Var och hur medicinen ska förvaras
- Om scouten kan ta medicinen själv eller behöver hjälp
- Vilken effekt medicinen kan ge
- Vad ledaren kan förvänta sig i olika situationer
- Vad deltagare och föräldrar förväntar sig av ledaren
Under läger och större arrangemang
- Det är vanligt att personer med vårderfarenhet (läkare, sjuksköterskor) hjälper till ideellt
- Dessa kan bemanna enklare sjukvårdstält
- Vid större läger kan det vara bra att:
-ta kontakt med närmaste vårdcentral
-se över möjligheter till samarbete vid behov
Vid större läger
- Det bör finnas tillgång till utrustning för första hjälpen
- Utrustningen ska klara även allvarligare olycksfall eller sjukdomstillstånd
Sjukvårdslåda
Sjukvårdslåda är viktigt att ha med på läger. Anpassa den efter typ av läger. Ett sommarläger kan kräva andra saker än ett skidläger.
- Plåster i olika storlekar
- Tvättservetter och sårtvättare
- Kompresser
- Skavsårstejp och skavsårsplåster eller -plattor
- Blodstoppare eller annat första förband
- Bindor och tamponger
- Plåster i olika storlekar
- Skavsårstejp, 5 cm bred, och skavsårsplåster eller -plattor
- Kirurgisk tejp, 2,5 cm bred
- Blodstoppare eller annat första förband
- Några tvättservetter att tvätta händerna med innan man hjälper den skadade
- Sårtvättare
- Kompresser
- Pappersnäsdukar, att använda om det blöder mycket
- Tunn elastisk gasbinda, 4 och 6 cm
- Stadig elastisk binda, 6 och eventuellt 8 cm, samt säkerhetsnål
- Något smärtstillande läkemedel, exempelvis Alvedon eller Ipren
- Koltabletter eller flytande kol
- Försvarets hudsalva – bra även till sårvård
- Kylbalsam och puder mot skavsår
- Solskyddsmedel
- Sax
- Plasthandskar
- Myggmedel
- Fästingborttagare eller pincett
- Handdesinfektion
Trygghetspolicy
Vi behöver ha beredskap att hantera sådant som vi önskar inte ska hända, men som kan ske.
Alla Equmenialedare ska gå Tryggare, eller motsvarande, vart tredje år
Equmenias riksstämma har fattat beslut om att alla ledare inom Equmenia bör gå ”Tryggare” eller motsvarande kurs, både när de inleder sitt ledaruppdrag och sedan kontinuerligt minst vart tredje år. Du som är scoutledare ska gå kursen Trygga Möten.
Utdrag ur belastningsregistret ska visas vart tredje år
Alla ledare som finns i barn- och ungdomsverksamhet i Equmenia ska visa utdrag ur belastningsregistret vart tredje år. Det ska visas för minst en men gärna två personer som har ledande roll i förening/församling.
Anhöriglista
En anhöriglista är viktig för att det möjliggör snabb kontakt till rätt person vid t.ex. olycka eller sjukdom. Det skapar också trygghet och förtroende hos deltagare och deras familjer
Anhöriglista
- Vid läger och arrangemang ska det alltid finnas en uppdaterad anhöriglista
- Anhöriglistan innehåller kontaktuppgifter till deltagarnas anhöriga
- Listan är en central del av säkerhetsarbetet
- Anhöriglistan ska:
-hanteras varsamt
-följa gällande dataskyddsregler - Endast ansvariga ledare ska ha tillgång till listan
- Kontrollera att alla uppgifter är korrekta och aktuella
- Säkerställ att ansvariga ledare vet var listan finns
Kontakt med räddningstjänst
Vid arrangemang/läger är det viktigt att ha aktuella kontaktuppgifter till både intern och extern hjälp lätt tillgängliga.
Funktionärer ska snabbt kunna nå sjukvårdsansvariga och säkerhetspersonal på plats. Samtidigt bör kontaktuppgifter till externa aktörer som räddningstjänst, vårdcentral och sjukhus finnas samlade. Det gör att rätt hjälp kan nås snabbt vid både akuta och mindre akuta situationer.
Tydliga och tillgängliga kontaktvägar ökar säkerheten och underlättar hanteringen av incidenter.
Fordon
Vid arrangemang är det viktigt att i förväg planera för tillgång till fordon som kan användas i akuta situationer. Särskilt avsatta fordon, som exempelvis krisbil, sjukbil och vid behov brandfordon, ökar möjligheten att agera snabbt, samordnat och effektivt om något inträffar.
Fordon vid arrangemang
- Planering finns för tillgång till fordon vid akuta situationer
- En krisbil är avsatt för ledning och samordning
- En sjukbil finns för snabb transport av skadade eller sjuka
- Fordon är lättillgängliga under hela arrangemanget
- Fordon är tydligt utpekade och kända av funktionärer och ledning
Vid större arrangemang
- Behovet av brandfordon eller motsvarande utrustning är bedömt
- Rutiner finns för att kunna agera direkt vid brand eller allvarlig risk
- Fordon och resurser kompletterar räddningstjänst i väntan på hjälp
Markeringar för ökad säkerhet
Armband och västar
Vid större läger och arrangemang är tydlig identifiering av både deltagare och ansvariga avgörande för säkerhet och ordning. Genom att använda armband, arrangemangsband och tydligt markerade västar blir det enkelt att se vilka som hör till arrangemanget och vem man ska vända sig till vid behov. Detta minskar risken för förvirring och gör det lättare att agera snabbt vid incidenter eller kriser.
Deltagare
- Alla deltagare bär arrangemangsband, armband eller annan tydlig märkning
- Märkningen gör det lätt att skilja deltagare från utomstående
- Systemet används vid inpassering och kontroll
Funktionärer och ansvariga
- Personer med särskilda ansvarsroller är tydligt märkta
- Säkerhetsansvariga bär exempelvis reflexväst
- Västar och märkning är väl synliga även i dåliga ljusförhållanden
Västar och markeringar
- Personer med ansvar för krishantering har egen färg på väst eller särskild märkning
- Olika färger på västar används för olika roller för att skapa tydlig struktur
- Alla funktionärer känner till vad färgerna betyder
Vilorum, evakuering och samlingsplats
Vid planering av större arrangemang är det viktigt att i förväg bestämma platser för omhändertagande och evakuering. Tydliga rutiner och iordningställda områden gör det möjligt att agera snabbt, lugnt och strukturerat vid både mindre incidenter och allvarliga händelser.
Vilorum / Lugn plats
- Ett vilorum eller lugn plats finns avsatt
- Används vid trötthet, stress eller lättare sjukdom
- Platsen är lättillgänglig för deltagare
- Platsen är tydligt markerad
- Rummet är utrustat med det mest nödvändiga (t.ex. sitt-/liggplats, vatten)
Sjukvårds- och omhändertagandeplats
- En separat plats finns för sjukdom eller skador som kräver avskildhet
- Platsen lämpar sig för att ge första hjälpen i lugn och ro
- Platsen är känd av funktionärer och ledning
- Platsen är lätt att nå för deltagare och eventuell räddningspersonal
Evakuerings- och samlingsplats
- En fast samlingsplats för evakuering är bestämd i förväg
- Samlingsplatsen används vid brand, olycka eller annan kris
- Platsen ligger på säkert avstånd från riskområdet
- Samlingsplatsen är tydligt kommunicerad till alla deltagare och funktionärer
Inrymning
Inrymning används för att skydda människor inomhus vid ett yttre hot. Det kan handla om våld i närområdet, ett pågående farligt läge, kemiskt utsläpp, brand eller oro utanför lokalen. Målet är att snabbt skapa trygghet genom lugn, kontroll och tydliga rutiner tills situationen är under kontroll.
Exempel på hot:
- våld eller skottlossning i närheten
- hotfull situation utanför lokalen
- kemiskt utsläpp
- annan allvarlig händelse i omgivningen
Grundprincip vid inrymning
- Ta er snabbt in
- Lås dörrar och säkra lokaler
- Håll tyst och lugn
- Ställ mobiler på tyst läge
- Avvakta klarsignal från polis eller ansvarig
När aktiveras inrymning?
- Polis eller kommun uppmanar till inrymning
- Lokal ledning bedömer att ett yttre hot finns
- Vid osäkerhet: välj det säkra och inrym tills läget är klarlagt
Roller och ansvar (lokal nivå)
Krisledare / talesperson
- Beslutar om inrymning
- Kontakt med 112 och polis
- Samordnar insatsen
Lås- och lokalansvarig
- Låser ytterdörrar, portar och fönster
- Säkrar lokalen
Informationsansvarig
- Ger intern information (högtalare, SMS, Teams m.m.)
- Uppdaterar var 10–15 minut
Omsorgsansvarig
- Särskilt ansvar för barn, unga, äldre och personer med funktionsvariation
- Bidrar till lugn och trygghet
Första 15 minuterna
0–1 minut
- Beslut om inrymning
- Larma 112 vid hot eller våld
1–3 minuter
- Lås alla ytterdörrar
- Dra för fönster
- Dämpa belysning mot gatan
3–5 minuter
- Samla människor bort från entréer och fönster
- Fördela till tryggare rum
5–10 minuter
- Ge kort och lugn information, till exempel:
”Inrymning pågår. Stanna inomhus. Mer information kommer.”
10–15 minuter
- Försök göra närvarolista per rum
- Skapa lugn, tystnad och ro
Kommunikation
Intern kommunikation
- Muntlig information
- Enkla och tydliga meddelanden i befintliga kanaler
Extern kommunikation
- Ingen extern information publiceras
- All kommunikation sker i samråd med polis eller utsedd talesperson
Avslut av inrymning
- Endast efter klarsignal från polis
eller - Beslut av lokal krisledning i samråd med polis
- Tydlig information ges om avslut
- Lugn och ordnad utgång
Efterarbete
- Kort avlastningssamtal med berörda
- Händelsen dokumenteras i krislogg
- Erbjud samtalsstöd vid behov