Medlemskap

I princip så finns det två sätt att vara medlem i en Equmeniaförening:

1. Genom att betala en av årsmötet fastslagen medlemsavgift.
2. Genom ett skriftligt medgivande, t.ex. en namnunderskrift.

Vad som gäller regleras av föreningens stadgar, och en eventuell medlemsavgift beslutas på årsmötet. Om föreningen använder sig av medgivanden för medlemskap kan man låta medlemskapet vara gratis och eventuellt ta en verksamhetsavgift eller terminsavgift som beror på vilka verksamheter som medlemmen är med i.

En del kommuner kräver att föreningen ska ta in medlemsavgift för att de ska få bidrag. Kolla vad som gäller i er kommun.

Det finns också några landsting som kräver en medlemsavgift. Det påverkar föreningarna indirekt eftersom Equmeniaregionerna får bidrag från landstingen. När detta skrivs gäller det föreningar i Equmenia Syd.

Om föreningen måste, eller vill, använda sig av medlemsavgift finns det sätt att underlätta för det. Ett enkelt sätt att ta in medlemsavgiften på är t.ex. Swish och i Arkens app finns stöd för att lägga in en QR-kod så att ni enkelt kan få in medlemsavgiften och registrera medlemskapet direkt.

En person kan bli medlem när som helst under året. Medlemskapet gäller till årets slut och det är de medlemmar som föreningen har den 31 december som räknas i det årets statistik.

Eftersom Equmenia är en barn- och ungdomsorganisation ska huvuddelen av medlemmarna vara just barn och unga.
Equmenia ser det också som en självklarhet att de ledare som är engagerade i föreningen är medlemmar.

För att föreningen ska vara bidragsgrundande så ställer staten (Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor – MUCF) kravet att 60% av föreningens medlemmar ska vara mellan 6 och 25 år.

Detta kan vara ett problem för vissa föreningar där de har stor verksamhet för små barn som är yngre än sex år. Här får föreningen själva ta ställning till hur de gör. I grunden så tycker vi att alla som är deltagare i föreningens verksamhet ska vara medlemmar, men eftersom de i just detta fallet kan göra att föreningen förlorar pengar så behöver man ta ställning till hur man gör. Ett alternativ kan vara att låta dessa barn endast betala en deltagaravgift utan att de blir medlemmar i föreningen.

Grundtanken med att vara medlem i en Equmeniaförening är att man är med och stöttar den förening där man är aktiv. Kanske är det så att man är aktiv i två olika föreningar, en där man går på scout och en där man sjunger i ungdomskör. Då kan man vara medlem i båda föreningarna!

Skulle man dock märka att våra föreningar eller vi som organisation systematiskt registrerar personer i flera Equmeniaföreningar så kan organisationen bli skyldig att betala tillbaka en del av sitt statliga bidrag.

Att vara medlem i Equmenia innebär att vara en del av en gemenskap av Equmenianer i hela Sverige, ett större sammanhang helt enkelt. Här får du vara med och påverka, växa, hitta meningsfulla aktiviteter och få vänner för livet.

Du får möjlighet att ta del av arrangemang så som utbildningar, läger, ungdomskonferenser, scouttävlingar, internationella utbyten och mycket mer! Du bidrar även till att din och alla andra Equmeniaföreningar i landet kan få försäkringar och hjälp och stöd av regional och nationell personal. Att vara medlem är viktigt och bra och ju fler vi är desto mer kan vi göra tillsammans.

För att vara en bidragsgrundande förening så måste man ha ett register över alla sina medlemmar. Där ska stå namn, adress och födelsedatum. Det datum då personen har valt att gå med i föreningen ska också finnas med.

Equmenias riksstämma har bestämt att alla Equmeniaföreningar ska använda registerprogrammet Arken. Det är gratis att använda och lättast är att via appen lägga in uppgifterna i systemet och då behöver man inte tänka på att säkerhetskopiera registret.

Eftersom Repet också används för att rapportera statistik till Equmenia underlättar det att ha allt på ett ställe.

Repet kan också användas för att registrera närvaro i de olika grupperna. även det kan man göra direkt i sin mobiltelefon. Det går också att använda för att göra utskick till de olika grupperna man har i verksamheten.

Om ni inte redan använder Arken så kan ni kontakta support@arkenmedlem.se så hjälper vi er att komma igång!

Mer information om Arken hittar ni här:

Om ni har medlemmar med skyddad identitet så ska ni inte föra in dessa i Arken. Ni kan ändå räkna in dessa bland era medlemmar, men ni ska se till att de inte finns med på några listor! När ni sedan rapporterar era medlemmar lägger ni in antalet manuellt i samband med statistikrapportering. Vid en kontroll behöver ni kunna tala om vad det är som gör att siffrorna skiljer sig åt.

När det gäller personer utan personnummer hanteras de på olika sätt i Arken beroende på vilken status eller typ av identitetsbeteckning de har:

• Samordningsnummer har liknande format som ett personnummer (ÅÅÅÅMMDD-XXXX) med skillnaden att på siffrorna för dagen har det plussats på 60. Dessa kan läggas in som vanligt i Arken med sitt samordningsnummer och personens adressuppgifter kommer uppdateras automatiskt via folkbokföringen. Om personen sedan får ett personnummer kommer även det uppdateras automatiskt.
• LMA-nummer får en asylsökande i väntan på beslut och detta nummer kan inte läggas in i Arken. Ni kan lägga in födelsedatum och adressuppgifter manuellt men på grund av att uppgifter inte uppdateras automatiskt via folkbokföringen samt för att undvika att personen läggs in flera gånger rekommenderas att dessa inte läggs in i Arken.
• En person som är ”papperslös” är en person som av olika anledningar inte är registrerad hos någon svensk myndighet och har därför ingen identitetsbeteckning. Vår rekommendation är att dessa hanteras på samma sätt som en med skyddade personuppgifter och alltså inte registreras i Arken.

1. Innan man tar upp frågan om uteslutning är det viktigt att försöka föra en dialog med den det berör. Jesus betonar i Matteus 18:15–17 att det är klokt att försöka reda ut saker mellan fyra ögon, eller i en mindre grupp, innan man tar upp frågan i ett större sammanhang. I ett uteslutningsärende kan det vara styrelsens ordförande som försöker tala personen till rätta innan man börjar tala om uteslutning. Om inte det fungerar, kan två eller tre personer ur styrelsen försöka föra ett samtal. Det är viktigt att den det gäller får en chans att förstå både problemet och allvaret. Kanske kan det i första skedet räcka med en varning, och det är bara om problemet upprepas som ni behöver gå vidare med en uteslutning?
2. Innan ni sedan går vidare, bör ni ta upp frågan med församlingens ordförande och församlingsföreståndaren. De kanske vet något som ni inte vet, och om personen är medlem även i församlingen behöver ni ha en gemensam plan för hur ni ska göra. Ta också kontakt med antingen den regionala kyrkoledaren eller Equmenias general-sekreterare. De kan lyssna och ge goda råd, och det är bra om regionen och Equmenia vet om att ett uteslutningsärende är på gång.
3. Ni behöver också prata igenom frågan ordentligt i föreningens styrelse, så att alla är medvetna om varför beslutet fattas.
4. Om ni behöver utesluta en medlem är det viktigt att ni kontrollerar vad det står i föreningens egna stadgar, och följer det. I Equmenias normalstadgar står det i § 4:
   
   ”Medlem som aktivt motarbetar föreningens stadgar och/eller verksamhet, eller på annat sätt uppenbart skadar föreningens intressen, kan av styrelsen uteslutas ur föreningen.”
   
   Det här är en ganska ny bestämmelse i normalstadgarna, och det är inte alla föreningar som fört in den. Står det ingenting om uteslutning i era stadgar kan ni ändå utesluta någon som aktivt motarbetar eller uppenbart skadar föreningen, men skälen måste vara större än om ni har en uteslutningsparagraf, och beslutet måste fattas av årsmötet eller ett föreningsmöte för att vara giltigt.
5. Innan ni fattar beslutet om uteslutning, behöver ni ha ett nytt samtal med den som ska uteslutas. Fråga om personen vill vara med när beslutet fattas, för att ha möjlighet att ge en förklaring.
6. Fatta beslutet på det sätt som stadgarna säger. När beslutet är fattat behöver ni meddela uteslutningen skriftligt. Även i det läget är det bra att också försöka ha ett samtal om det som har hänt.
7. Att utesluta en medlem innebär inte att ni sedan kan strunta i personen. Tvärtom har ni i styrelsen ett särskilt ansvar att be för den ni uteslutit, och hjälpa honom eller henne att bete sig bättre i framtiden, om ni får möjlighet.

Om den som uteslutits tycker att uteslutningen var oskälig, kan han eller hon stämma föreningen vid en domstol. Det är dock mycket ovanligt att domstolarna tar upp sådana ärenden till prövning. Högsta Domstolen har uttalat att ideella föreningar har stor frihet att besluta om sina egna inre angelägenheter, och att uteslutnings-ärenden bara bör bli domstolsfrågor om de har stora praktiska och ekonomiska konsekvenser för dem de berör. Om det skulle bli en domstolsprövning prövas uteslutningen mot föreningens stadgar och mot god föreningssed.

En uteslutning behöver inte vara för all framtid. Beroende på situationen kan den som uteslutits få en chans att komma tillbaka. I så fall bör någon i styrelsen få ansvar att föra ett samtal med personen för att se om situationen har förändrats. Ibland kan styrelsen redan när uteslutningsbeslutet tas fundera på när det kan vara aktuellt att föra ett sådant samtal.

Om någon som deltar i föreningens verksamhet utan att vara medlem missköter sig, kan föreningen säga ifrån att den personen inte är välkommen i verksamheten utan att gå igenom en uteslutningsprocess. Även i det fallet är det klokt att försöka föra ett samtal i enrum innan man ger ett sådant besked, och även då har föreningen ett ansvar för att be för den det berör.