Kristus omger hela mig

Veckans Pulsandakt kommer från Jakob Hanberger, idrottskoordinator på Equmenia och ledare för söndagsskola Puls i Fjällstugan, Jönköping.

”Kristus är framför mig
Bakom mig över mig
Och under mig
Kristus är med mig, i mig
Runt omkring, Du bor i mig
Omger hela mig
Morgon, dag som natt”

Erik Tillings översättning av S:t Patricks bön träffar rätt där den talar om grunden i relationen med Gud: Han älskade oss först, vi är skapade av honom, trygga i hans närhet.

Vi sjunger textraderna vid en samling med mina kollegor på Equmenia, och en bild dyker upp i mitt huvud: En ensam löpare som springer i en tallskog på mjuka stigar. Stannar upp för att samla kraft. Tittar ner och ser omkring sig. Här finns väl ingen annan, bara löparen och skogen. Fortsätter långsamt framåt, men visst är det någon som går både framför, bakom och bredvid?

Min löparrundor är värdelösa för längre resonemang eller alltför kluriga funderingar. Tankarna flyger fram och tillbaka och jag är alldeles för trött för att formulera några avancerade böner. Däremot hinner jag i tysthet säga tack, förlåt eller hjälp flera gångar. Orden försvinner vidare, och jag funderar sällan på hur det funkar när Gud tar emot min bön. Det spelar väl ändå ingen roll, Gud finns ju överallt, det fick jag lära mig som liten. Vägen mellan mig och Gud går via trädtopparna, molnen och uppåt… På lagom avstånd sänder jag min bön, och löpturen fortsätter i ensamhet.

Men tänk om Gud är så nära att han kan höra min bön, såsom du och jag går bredvid och pratar varandra. Fysisk närvaro, en röst som talar och någon som tar emot, lyssnar och svarar.

Det är en svindlande tanke, att Gud finns överallt, men att han också går precis framför mig eller bakom mig. Ge dig själv chansen att uttala bönen till Han som går intill, inte väntar långt ovanför trädtopparna. Kristus omger hela dig, morgon, dag som natt.

• Dela