Om konfirmation

Konfirmation handlar om kristen tro. Under konfirmationstiden får konfirmanden möjlighet att lära sig mer om kristen tro samt fördjupa sin förståelse av vad kristen tro kan innebära konkret i en människas liv.

Konfirmation riktar sig främst till personer i åldern 14-15 år. I de yngre tonåren bearbetas mycket av barndomens erfarenheter. Ledaren har en viktig roll som vägledare i mötet med livets utmaningar.

I konfirmationsåldern är det bra att få samtala och utbyta idéer och tankar med varandra. Tonåringarna behöver få möta ledare som tar deras frågor på allvar. Konfirmanden bör ges utrymme att fatta egna beslut, utveckla egna tankar och idéer samt möjlighet att utveckla tro och hopp för sin egen framtid.

Genom att föra samman deltagarens livserfarenhet och Guds stora berättelse i Bibeln ger vi ytterligare utrymme för bearbetning. Det är också viktigt att ge plats för personliga möten med Gud. Andakten är ett viktigt tillfälle för det.

Om, in i eller utifrån kristen tro?

Det är idag inte ovanligt att konfirmanderna kommer till konfirmationsundervisningen med knappa eller inga kunskaper om kristen tro och bibelberättelser. Undervisningen om kristen tro behöver därför få relativt stort utrymme. Konfirmationsundervisningen är också en del av kyrkans uppdrag att förkunna evangelium. Konfirmationsundervisningen blir då en undervisning in i kristen tro. Genom att utgå från konfirmandens erfarenheter eller aktuella händelser och belysa dessa utifrån Bibelns berättelser och kyrkans historia kan konfirmationsundervisningen också bedrivas utifrån kristen tro.

Alla tre perspektiven bidrar till konfirmationsundervisningens helhet, men det är viktigt att reflektera över hur de olika perspektiven kommer in i undervisningen och i vilken omfattning. Gruppens behov är också viktiga att väva in.

Från liv till tro till liv

I konfirmationen är konfirmandernas berättelser viktiga. Konfirmationsundervisningen bör planeras utifrån generativa teman. Ett generativt tema är en fråga, värdering, tro eller situation, som har förutsättning att dra in deltagaren i ett aktivt engagemang, eftersom det upplevs meningsfullt i deras liv. Därefter knyts temat till den kristna traditionen. Traditionen behöver bli konkret här och nu. Konfirmandledarens uppgift är att visa på traditionen och göra bibelns berättelser levande och relevanta.

Inom Equmenia och Equmeniakyrkan betonas det därför att undervisningen bör utgå från konfirmandens liv, frågor, erfarenheter och behov. I relation till detta fokuserar vi på bibelns berättelser, kyrkans historia och tradition samt människors levda erfarenhet av kristen tro. Detta bearbetar vi sedan för att applicera i konfirmandens liv.

För att komma tillbaka i konfirmandens liv avslutas cykeln med reflektion. Reflektionen handlar om vilka konsekvenser detta får för mig, mitt liv, min personlighet och min tro. I grunden handlar liv till tro till liv om hur vi lever våra liv och då blir ställningstaganden och ansvar viktigt. I och med reflektionen förvandlas mitt liv, vilket ger upphov till nya, kanske fördjupade, generativa teman.

Denna värdering och pedagogiska tanke bygger på den amerikanske religionspedagogen Thomas H. Groomes pedagogiska helhetssyn som visar att samspelet mellan livet och tron är avgörande för att fördjupning, förståelse, utveckling och växt ska ske.

Metod

Olika former av konfirmation

Upplägget för konfirmationsundervisningen kan se ut på många olika sätt. Många församlingar och föreningar har konfirmationsträffar en gång i veckan under ett års tid. Andra väljer att koncentrera sin konfirmationsläsning till längre träffar under några helger medan andra anordnar konfirmationsläger under några veckor på t.ex. sommaren. Innehållet kan också variera. På olika platser runt om i landet erbjuds t.ex. idrottskonfirmation, scoutkonfirmation, filmkonfirmation osv. När en församling och förening planerar för kommande konfirmation är det viktigt att fundera över målgruppen. Vilka tonåringar tror vi kan vara intresserade av konfirmationsläsning kommande år? Vad har de för förutsättningar, intressen och behov?

Konfirmation – Vad händer sen?

I den lokala föreningen och församlingen bör konfirmationen ses som en del i en större helhet. Det är viktigt att också se tiden efter konfirmationen som en fortsättning i att bygga relationer med varandra och med Kristus. Det är därför en god idé att redan vid planeringen av konfirmationen ha en långsiktig och genomtänkt plan för hur gruppens vandring efter konfirmationens avslut kan se ut.