Statyteater

Gestalta föremål
Alla deltagare ställer sig i en ring två och två. En är skulptör och en är lera. Skulptören får som första uppgift att forma den andra deltagaren till en modell av en frukt, till exempel ett äpple eller ett päron. Skulptören får en minut på sig, sedan är det vernissage på frukterna. Fundera tillsammans kring t.ex. vad som är upp och ner, vilken sorts äpple eller päron de olika skulpturerna föreställer, vilka färger de kan tänkas ha.

Fundera på hur din grupp hanterar att styra varandras kroppar på det här sättet. Behöver ni förhållningsregler?

Byt roller. Nu får de nya skulptörerna i uppgift att tillverka ett redskap – t.ex. en sax, en kratta eller en skiftnyckel. Även nu följer en vernissage, nu med demonstration av de olika redskapens funktion.

Byt roller igen. Sista delomgången ska skulptören göra ett större redskap som tvättfat, kylskåp eller gräsklippare. Ledaren väljer ut ett redskap åt gången, så får vi se olika varianter av t.ex. kylskåp. Visa upp och demonstrera även dessa statyer.

Gestalta personer
Paret skiftar roller inbördes varannan gång. Skulptören modellerar nu en känd person i en viss situation som om det vore ett fotografi. Låt sedan deltagarna gissa vem och var. Gör övningen två eller tre gånger på ämnet personer, det kan även vara filmhjältar, politiker, kändisar, historiska personer osv.

Gestalta en händelse
Nu går paren ihop och arbetar fyra och fyra. Uppgiften är att skapa en händelse på en speciell plats; på torget, på tågstationen, i flygplanet osv. En plats i taget. Gruppen får fem minuter på sig.

De inblandade personernas inställning till händelsen bör synas för att åskådarna ska kunna se vilken händelsen är. Statyn är tänkt vara som ett foto taget just när det hände.

Nästa deluppgift är att skapa en händelse utifrån en tidsangivelse; fem i elva söndag morgon, klockan 24.00 en fredag kväll, 1.30 en tisdag osv. Titta på en bild i taget och berätta för varandra vad ni ser.

Gestalta något abstrakt
Be nu deltagarna att utifrån ett abstrakt begrepp som ”förtryck” eller ”gemenskap” skapa en händelse.

Använd t.ex. ordet ”förtryck” och skapa en händelse ur vardagen. Den behöver inte vara självupplevd men det är bra om den upplevs realistisk. Alla i bilden ska veta om deras roll är för eller emot förtrycket som gestaltas och vilken relation personerna har till varandra, känner de varandra eller inte osv.

När alla grupperna har visat sin händelse får de i uppdrag att göra en ny bild av vad som hände precis innan den första bilden – upprinnelsen till händelsen.

Därefter görs ytterligare en bild som berättar hur det gick sen. Vad hände strax efter den första bilden? Be grupperna sätta rubriker på sin bildserie.

Nu har varje grupp ett mini-manus: en början, ett klimax och ett slut. En grupp i taget presenterar sin rubrik och spelar upp sin bildserie.

Ge varje uppgift en begränsad tid. Förslagsvis 5 minuter för första händelsebilden och t.ex. 7-8 minuter för bild två och tre ihop. En ledare kan ansvara för att ha koll på hur långt grupperna kommit och vid behov ge ytterligare tid. Tidspressen är till för att deltagarna inte ska fastna i att börja diskutera utan pröva bilden på en gång och istället förändra den tills de är nöjda.

Resultat – en minipjäs
Varje berättelse kan nu berättas utan stillbilder. De kan spelas upp med ord och handlingar som en liten minipjäs.

Efter varje uppspelat stycke kan det diskuteras med frågor så som: vem/vilka tog parti för vem, varför uppstår en sådan här situation, vem är förtryckaren och vem är förtryckt, varför kan inte den förtryckta försvara sig eller varför gör hen inte det?

Låt samtalet breda ut sig om det kommer upp associationer som de som skapat berättelsen inte tänkt sig. Så fungerar ju bra film och teater som talar till oss personligen.

Sammanfatta
Bjud in deltagarna att kommentera vad de upplevt under arbetet. Om de gjort några nya erfarenheter och upptäckter, vad som var svårt och vad som var bra.