Hur mycket vatten kostar maten?

Upptäck hur mycket vatten som behövs för olika matvaror och måltider.

Tidsåtgång
30-60 min, 1-2 timmar
Gruppstorlek
2-10, 11-30, 31-
Ålder
8-12 år, 13-17 år
Kategori
Hållbarhet och klimat, Recept

Den här uppgiften ger deltagarna en tydlig koppling mellan maten vi äter och klimatavtrycket för ingredienserna. 

Aktiviteten i huvuddrag: 

  1. Deltagarna samlar vatten från något vattendrag, exempelvis en sjö. 
  2. Deltagarna ”köper” matkuponger med hjälp av vattnet. Exempelvis ”kostar” kött mycket vatten medan bönor ”kostar” väldigt lite vatten. 
  3. Deltagarna ”växlar in” matkupongerna mot riktiga ingredienser. 
  4. Scouterna lagar mat med ingredienserna. 

I huvuddrag går aktiviteten ut på att visualisera för deltagarna hur mycket vatten som används för att producera ingredienserna till en måltid, och därför är den här övningen jättebra på en hajk eller ett läger inför att kvällsmaten ska lagas. 

Aktiviteten är utformad för att göras på ett läger där scouterna genomför del 1 och 2 (dvs. samlar in vatten) direkt. Del 3 kan genomföras direkt efteråt eller senare under dagen. 

 

Förberedelser 

Det här behöver vara förberett innan första gruppen dyker upp: 

För del 1: Gör en grov uppskattning av hur många liter vatten som behövs till maten. 

För del 2: Bestäm hur långt vattnet ska transporteras. Tio meter kan vara ett bra riktmärke. 

För del 2: Bestäm hur många liter insamlat vatten som ska motsvara 100 liter vatten från prislistan. En spårarscout (8-9 år) kanske bara samlar in en tiondel så mycket vatten som en utmanarscout (15-18 år) skulle göra, så bedömningen måste vara lite flexibel så att alla patruller får med sig en “vattencheck” på ungefär rätt mängd vatten. 

Vad du behöver

  • Prislistor
  • Hink, dunk eller diskbalja
  • Kåsor eller muggar (en per deltagare)
  • om möjlighet finns: “ingrediensskyltar”

Så här går det till

Visa hur mycket vatten som går åt 

Deltagarna ska gissa hur mycket vatten som går åt för att producera de olika ingredienserna till kvällsmaten. Detta kan göras på två sätt (beroende på hur mycket material som finns tillgängligt). 

Om det bara finns en vattendunk:
Låt deltagarna gissa hur mycket av varje ingrediens som en dunk med vatten räcker till. Om du har en stor 10-litersdunk så räcker den till exempelvis 1 chilifrukt, ½ lökar, 1 nektarinklyfta eller 1 tugga kyckling. 

Om det finns “ingredienslappar” som kan läggas/fästas längs en linje/snöre: 

Låt deltagarna placera ut lapparna längs snöret för att illustrera hur mycket vatten som går åt. 

Låt gärna “kycklinglappen” vara någonstans strax före mitten så att du kan säga att “köttfärslappen” (om den finns) skulle ligga längst bort på snöret (kräver nästan 3 ggr mer vatten än kyckling). 

Köp matkuponger med vatten 

Nu ska deltagarna samla vatten. Vattnet tas från någon närliggande bäck, sjö eller liknande. Det behöver inte finnas någon tidsgräns men efter en kvart är det nog dags att avbryta (t ex om övningen är del av en spårning och andra scoutpatruller väntar). 

För att mycket vatten ska kunna samlas in så kan ni göra så här: 

  • Ställ upp en hink en bit från stranden. 
  • Deltagarna hämtar vatten i kåsor och häller i hinken.
  • När hinken är full så tömmer ni tillbaka hinken i sjön igen och deltagarna kan fylla på den igen. Räkna hur många liter vatten (eller fyllda hinkar) som deltagarna fått ihop. 

Vattnet “växlas in” sedan in mot “vattencheck” (som signeras av kontrollant) och som sedan kan bytas mot mat vid matutlämningen. En hink insamlat vatten motsvarar, exempelvis, 1000 liter vatten. Här krävs dock lite flexibilitet från kontrollantens sida så att uppgiften inte blir övermäktig för deltagarna. 

Växla kuponger mot mat, och laga måltiden 

Deltagarna är nu klara på stranden och ska bege sig till matutlämningen. Vid matutlämningen använder de “vattenchecken” för att “köpa” den mat de vill laga. 

Laga middagen 

Detta är lönen för mödan. Nu ska deltagarna faktiskt laga maten de ”köpt” ingredienser till. 

Reflektion

Fundera tillsammans i gruppen. Exempelvis utifrån vad nedan påståenden får för konsekvenser för världen, producenten, dig själv.

  • Kaffe och choklad kräver mycket vatten men varje “portion” väldigt liten. 
  • De flesta djurprodukter kräver mycket vatten och de flesta växtprodukter kräver lite. 
  • Mat producerad i Sverige kräver mindre vatten än mat från många andra länder. 
  • Mat från slaktade djur (kalkon, nötkött, fläsk mm) “kostar mer vatten” än mat från djur som lever (mjölk, ägg, ost mm). 

Anpassning

Kan aktiviteten göras både digitalt och vid fysiska möten? 

Ja, till viss del. Insamling av vatten blir svårt inomhus men scouterna kan då samla ”vatten” på något annat sätt, exempelvis kan de få ”en liter vatten” genom att göra tio jämfotahopp eller genom att flytta två mjölkpaket mellan två platser i huset. 

Behövs det anpassningar för att göra aktiviteten bättre beroende på åldersgrupp? 

Nej, inte direkt men för en äldre patrull är det kanske viktigare att fokusera mer på samhällsaspekterna av vår vattenanvändning och för en yngre patrull är det kanske viktigare att fokusera på tävlingsmomentet att få så mycket vatten som möjligt. 

Vad gör jag om en patrull inte får ihop speciellt mycket vatten? 

Kanske kan patrullen framföra en sketch, sjunga en sång eller skriva en dikt till ”personalen i mataffären” för att få lite ”bonusmat”? 


Källa

Aktiviteten har tagits fram av Valsätrakyrkans scoutkår, Hässelby Equmenia och Gunnel Berdén. 

Data om vattenåtgång har hämtats från https://waterfootprint.org/en/resources/waterstat/product-water-footprint-statistics/.