
Djävulen och ängeln – Suntpratandakt
En andakt om att välja, rätt eller fel, och att alltid vara älskad av Gud oavsett om vi gör rätt eller fel.
Använd andakten på egen hand, i din ungdomsgrupp som den är eller använd den som inspiration.
Förslag på ytterligare bibelord att läsa:
Låt dig inte besegras av det onda, utan besegra det onda med det goda. Rom 12:21
5 Mos 4:31, Ps 139 och 1 Kor 10:23-24
Förslag på sånger att sjunga:
”Som när ett barn”, G. Strandsjö, 1967, Psalmer och Sånger nr. 596, Psalmbokstillägg nr. 744.
”Fäst dina ögon på Jesus”, Helen Lemmel, Ung Psalm nr. 152
”Rescue”, Lauren Daigle, Daigle/Mabury/Ingram 2018, Look up Child (CD/Spotify)
Reflektion
En man står inför ett val. På ena axeln har han en djävul som försöker få honom att välja något egoistiskt eller kortsiktigt. På andra axeln uppmanar en ängel honom att välja något schysst eller långsiktigt. Ängeln och djävulen talar i munnen på varandra och kommer hela tiden med argument och uppmaningar. I mitten står mannen och ska välja. Men vad ska han välja?
Det här är en klassisk bild från serietidningar och filmer. Oftast görs det komiskt och extremt, men är det inte lite såhär det kan kännas? Kanske inte att det fysiskt sitter någon på axeln med treudd eller änglavingar, men att det när vi står inför ett stort eller litet val finns en god sida och en mindre god sida som vill få oss att göra som den vill. Det kan vara svårt att se vad som är det rätta att göra och kanske ännu svårare att göra det.
När jag får en impuls att göra något jag vet att jag egentligen inte vill eller borde, känns det i hela kroppen som att det är bråttom. Det är som att det sitter någon på axeln och driver på och väser: “tänk inte efter nu. Bara gör! Du vill, du vill, du vill”. Som att kasta i mig onyttig mat, snacka skit, göra ett klimatkasst val, shoppa något jag inte behöver. Denna någon är stressad för ju mer tid som går mellan impulsen och handlingen desto mindre är chansen att jag gör det den ivriga varelsen vill. För på andra sidan finns en inte lika snabb, men förnuftigare figur som säger “nej, stanna. Vänta. Gör inte så mot dig. Du vet hur det blir. Tänk efter nu”. Den sidan vill oftare gå i naturen, vara kreativ och vara med vänner och Gud. Den har sällan bråttom. Den djupandas med mig.
Och i mitten står jag. Mänsklig.
Känner du igen dig? Du gör det goda och du gör det onda. Precis som alla andra människor. Du råkar göra, vill, kämpar för att, undviker att. Och livet är däremellan. Livet är en väg där det hör till att trilla ner i diket ibland. Kanske känns det som att du är där mest hela tiden. Igen och igen gör du samma felsteg och däremellan gör du nya. Kanske känner du vissa dagar att det är precis som för Paulus “Det goda som jag vill det gör jag inte men det onda som jag inte vill det gör jag”. Rom 17:19.
Gud har skapat dig precis som Gud vill ha dig och känner dig utan och innan. Gud vet vad du kämpar med och ser dina försök. Oavsett hur vilse du går, så vill Gud hjälpa dig upp på vägen, igen och igen. Gud ger aldrig upp om dig. Aldrig någonsin oavsett vad du gör eller gjort. Det finns alltid hopp.
JESUS BERÄTTAR OM HUR GUD ALLTID STÅR MED ÖPPNA ARMAR
Den förlorade sonen, Luk 15:11-32
Han sade: ”En man hade två söner. Den yngste sade till fadern: ’Far, ge mig den del av förmögenheten som skall bli min.’ Då skiftade fadern sin egendom mellan dem. Några dagar senare hade den yngste sonen sålt allt han ägde och gav sig i väg till ett främmande land, och där slösade han bort sin förmögenhet på ett liv i utsvävningar. När han hade gjort av med allt blev det svår hungersnöd i landet, och han började lida nöd. Han gick och tog tjänst hos en välbärgad man i det landet, och denne skickade ut honom på sina ägor för att vakta svin. Han hade gärna velat äta sig mätt på fröskidorna som svinen åt, men ingen lät honom få något. Då kom han till besinning och tänkte: ’Hur många daglönare hos min far har inte mat i överflöd, och här svälter jag ihjäl. Jag ger mig av hem till min far och säger till honom: Far, jag har syndat mot himlen och mot dig. Jag är inte längre värd att kallas din son. Låt mig få gå som en av dina daglönare.’ Och han gav sig av hem till sin far. Redan på långt håll fick fadern syn på honom. Han fylldes av medlidande och sprang emot honom och omfamnade och kysste honom. Sonen sade: ’Far, jag har syndat mot himlen och mot dig, jag är inte längre värd att kallas din son.’ Men fadern sade till sina tjänare: ’Skynda er att ta fram min finaste dräkt och klä honom i den, och sätt en ring på hans hand och skor på hans fötter. Och hämta gödkalven och slakta den, så skall vi äta och hålla fest. Min son var död och lever igen, han var förlorad och är återfunnen.’ Och festen började.
Jesus tack för att ingenting som jag gör kan få Dig att älska mig mindre. Jesus tack för att ingenting som jag gör kan få Dig att älska mig mer. Hjälp mig att älska andra så som Du älskat mig.
Amen.
Källa
Andakten är författad av AnnaSara Gotting och är en del av Suntprats material.