Dansa till Guds ära

Dans är att vara i rörelse och att vara i gemenskap. Dans är att se, höra, känna och göra. Dans är att utforska något. Dans är att börja om och att dela med sig. Dans är bön och ett uttryck för tro. Dans är både att lyssna och att berätta. Dans är att vara kreativ, att lära känna sig själv och att använda kroppen som ett uttrycksmedel. Dans är att våga lita på sina idéer och sin kropp, att utgå från sig själv och att använda sin fantasi för att hitta på och pröva nya saker. Dans är att vara i något och att visa. Dans är att känna puls, rytm och att använda sina sinnen. Dans är att låta rörelser ta vid och över när ord känns överflödiga eller har tagit slut.

Ibland talar vi om tro som att det var något som bara rörde sig i våra tankar eller handlar om livet efter döden, men Gud har skapat muskler och balanssinne lika väl som intellekt och änglar. Att dansa är att använda sin kropp är att tacka och ära Gud för den gåvan. I dansen kan vi komma hem till oss själva och vår kropp som en helhet. Att i dans utveckla kropp, själ, ande och intellekt är att ära Gud för all kreativitet och rörelse som funnits från skapelsens början.

Det här materialet inleds med en beskrivning av fyra värderingar som kan ligga till grund för arbetet med dans i en församling. Därefter kommer en beskrivning av hur fyra danspass som bygger på dessa värderingar skulle kunna se ut. I slutet av materialet finns några konkreta tips och idéer för den som skall förbereda en lektion och tips på musik att använda.