Årsmöten, styrelsemöten och föreningsmöten

För att en förening och dess styrelse ska fungera som den ska hålls under året ett antal olika möten. De olika mötena har olika syften och målgrupp men i huvudsak är de till för att medlemmarnas röster ska bli hörda och gemensamt diskutera olika frågor som rör föreningen och dess verksamhet. Här under kan du läsa mer om årsmöten, styrelsemöten och föreningsmöten.

Styrelsemöten

När en förenings styrelse träffas så brukar man kalla det för styrelsemöte. Ett annat namn är sammanträde. Vilket ord man använder spelar ingen roll, de betyder samma sak.

När man har ett styrelsemöte tar man upp ett antal olika frågor/punkter som alla i styrelsen har fått innan, eller precis när
mötet börjar. För det mesta är det ordförande som förbereder vad som ska tas upp. Listan med punkter kallas dagordning eller föredragningslista.

Under ett styrelsemöte ska man skriva protokoll så att man efteråt kan se vad som bestämdes.

Konstituerande styrelsemöte

Det första styrelsemötet som styrelsen har efter årsmötet brukar kallas konstituerande styrelsemöte. Konstituera betyder ungefär organisera. På det mötet väljs alla olika uppgifter som kan finnas i en styrelse. Som t.ex. vem som är kassör, vem som skriver protokoll och firmatecknare. Protokollet som skrivs vid det konstituerande styrelsemötet kan sen användas t.ex. när man kontaktar banken för att visa vem eller vilka som får teckna föreningens firma. Läs mer om firmatecknare på sidan om styrelsen och andra roller.

Föreningsmöte

Ett föreningsmöte är en samling då man bjuder in hela föreningen för att diskutera någonting speciellt. Precis som med årsmötet så står det i föreningens stadgar hur långt i förväg man behöver bjuda in till ett föreningsmöte. I Equmenias normalstadgar står det så här:

“Kallelse till föreningsmöte ska ske senast två veckor före föreningsmötet och innehålla de ärenden som ska behandlas i föreningsmötet. Handlingarna ska finnas tillgängliga senast en vecka innan mötet.”

Det står också i stadgarna vilka som får bjuda in/kalla till ett föreningsmöte. I normalstadgarna står att styrelsen kan bjuda in. Men även att revisorerna kan bjuda in. Medlemmar kan också bjuda in, men då ska det vara ett visst antal eller en viss % av medlemmarna. Hur många det ska vara står i stadgarna.

Vid ett föreningsmöte finns en dagordning innan och man skriver protokoll under mötet. Viktigt är att föreningsmötet bara diskuterar de punkter som stått i kallelsen/inbjudan.

Årsmöte

Föreningar har en gång per år ett årsmöte. Det är något som alla ideella föreningar måste ha för att kunna fungera som förening.

Årsmötet är det tillfälle då alla medlemmar i föreningar får vara med och påverka vad som ska hända under det år som ligger framför. Det är då man väljer styrelse för året som kommer. Årsmötet är också det tillfälle då man tittar på vad som hänt året som gått och ser så att allt har gått rätt till.

Man skulle kunna se årsmötet som föreningens födelsedag. Så se till att göra det till en fest!

Eftersom årsmötet är för alla medlemmar så är det extra viktigt att man bjuder in ordentligt. I föreningens stadgar står hur långt i förväg man måste bjuda in. Där står för det mesta också när man måste ha sitt årsmöte. Ofta står att man ska ha det före en viss månad.

Tänk på hur ni skriver er kallelse/inbjudan. Skriv den på ett sätt så att man förstår vad det handlar om, även om man aldrig varit på ett årsmöte innan.

Fundera också igenom vilka som är era medlemmar och hur de ska förstå att årsmötet är ett tillfälle för dem att vara med och bestämma.

Det kan också vara bra att tänka igenom hur man sprider inbjudan. Sätts den upp på anslagstavlan i kyrkan? Ska den spridas i sociala medier? Kan ni maila den till alla medlemmar?

Till ett årsmöte har alla medlemmar rätt att lämna förslag på saker de tycker ska förändras. Det kallas ibland att lämna en motion. Förslagen ska lämnas in en viss tid före årsmötet.

Här finns en Canva-mall som kan användas för att kalla till årsmötet.

Till ett årsmöte så är det bestämt i förväg vilka frågor som måste finnas med. Det står i föreningens stadgar. Där finns också möjlighet att lägga till andra punkter.

Om man gör en dagordning utifrån Equmenias normalstadgar så kan den se ut ungefär så här:

Mallar till protokoll och dagordningar för styrelse-, konstituerande- och årsmöte hittar ni på sidan med dokument och mallar.

I en del föreningar så skriver man med dagordningen i kallelsen/inbjudan till årsmötet. Det är bra att göra, men inget man måste göra. Men dagordningen ska komma ut med handlingarna en viss tid innan (det står också i stadgarna). Handlingarna är alla de dokument som kan behövas till ett årsmöte. Som dagordning, verksamhetsberättelse och ekonomisk redogörelse.

I verksamhetsberättelsen beskrivs vad föreningen har gjort under sitt senaste verksamhetsår. Det kan göras genom text och bild. Ett sätt att skriva en verksamhetsberättelse är att låta varje grupp i föreningen skriva och berätta vad de gjort. T.ex. Tonår, söndagsskolan och scout.

Att presentera verksamhetsberättelsen på ert årsmöte kan göras på många kreativa sätt för att göra årsmötet mer lustfyllt och intressant. Det kan göras genom film drama eller spännande återberättanden från året som gått.

På ett årsmöte ska medlemmarna kolla igenom vad som har hänt med föreningens pengar under året. Det gör man genom att få en resultaträkning och en balansräkning.

Eftersom det kan vara svårt att själv ha koll på att allt har gått rätt till så har föreningen vid det förra årsmötet valt några revisorer som kollar igenom det som styrelsen har gjort under året. De föreslår sen om styrelsen ska ha ansvarsfrihet eller inte.

Att bevilja ansvarsfrihet innebär att medlemmarna utifrån den information de har fått, godkänner hur styrelsen arbetat. Det innebär att medlemmarna tycker att styrelsen har arbetat korrekt och att medlemmarna återigen tar över ansvaret för föreningen.

Det är revisorerna som föreslår om styrelsen ska ha ansvarsfrihet eller inte.

Om en förening inte ger styrelsen ansvarsfrihet så innebär det oftast att man också väljer en helt ny styrelse, eftersom man inte har förtroende för de som suttit. Man kan också välja att endast en person i styrelsen inte får ansvarsfrihet.

Det är ovanligt att en styrelse inte får ansvarsfrihet och det är viktigt att ha sett över alla alternativ innan beslutet tas.

Vad som sen händer om en styrelse inte får ansvarsfrihet kan vara olika. Det beror framför allt på skälet till varför styrelsen inte har fått ansvarsfrihet. Det kan vara så att man inte gör något mer än att välja en ny styrelse. Men det kan också vara så att den nyvalda styrelsen kan välja att ta ärendet till domstol. Det kan då bli så att ledamöterna i den gamla styrelsen blir skadeståndsskyldiga mot föreningen.

Om det i en förening skulle finnas tveksamheter för om en styrelse kan få ansvarsfrihet så uppmanar vi att man i förväg kontaktar någon på regionen eller nationellt för att be om råd.

Checklista för årsmöte

Inför ett årsmöte är det fler saker man behöver tänka på, såsom att skriva verksamhetsberättelse och hur man presenterar ekonomin. Här hittar ni en checklista för vad ni bör tänka på inför, under och efter årsmötet.

Canva-mall kallelse

Här finns en mall i programmet Canva som kan användas för att kalla till årsmötet.

Canva-mall handlingar

Här finns en mall i programmet Canva som kan användas för att göra årsmötets handlingar.

Tips för roligare årsmöten

Det är bra att hitta på något som alla blir delaktiga i.

Inspireras

Så gör olika föreningar sina årsmöten

Bestämma trots ålder

För att få till ett bra årsmöte gäller det att vara väl förberedd. Ta hjälp av materialet Bestämma trots ålder. Där finns verktyg för att fundera på det som händer innan, under och efter årsmötet!

Bestämma trots ålder är framtaget av Vi unga i ett projekt finansierat av Allmänna arvsfonden. Equmenia har varit med och testat materialet och får därför använda det fritt!

En bra övning från materialet Bestämma trots ålder är ”Rita ert årsmöte”. Se filmen och testa i er förening!

Vi unga har även en materialbank för mer inkluderande årsmöten som ni kan kika mer på.

diskutera

Pest eller kolera – övning i demokrati

Det är viktigt att öva på demokrati under hela året. Ett enkelt och roligt sätt att göra det är övningen “Pest eller kolera” från stiftelsen Friends. I den får deltagarna välja mellan två alternativ. Till en början enskilt med sen också öva på att komma överens i gruppen. Efteråt kan man prata om varför man valde som man gjorde. Det öppnar för samtal, förståelse och respekt, vilket är grunden i demokrati.

Digitala möten

Årsmöten kan också göras digitalt. Det som eventuellt kan reglera hur ni tänker kring ert digitala årsmöte är era stadgar, så börja med att titta på dem.

Det finns många olika alternativ av tjänster för videomöten, ett förslag att använda är Zoom.