Bara Gud kan ge frid

Observera

Denna text publicerades första gången den 3 september, 2020. Den kan därför innehålla information eller ståndpunkter som är inaktuella. Den finns tillgänglig på hemsidan för arkivändamål.

Veckans Pulsandakt är skriven av Elin Andersson, Pulsledare i Sjökumla

”Jag vet vilka tankar jag har för er, säger Herren, nämligen fridens tankar och inte ofärdens, till att ge er en framtid och ett hopp” Jeremia 29:11

Frid önskar jag er. Ordet talar till mig i en tid i livet när jag är sjukskriven för utmattning. Jag har kört i egen kraft alldeles för länge och i tron om att Gud vill att jag ska finnas till för andra. Mycket i egen kraft och i duktig storasyster-anda:
”Här kommer jag.”
”Jag fixar.”
”Inga problem.”
”Nu är jag här och tar över.”
”Vad kan jag göra för att underlätta för dig?”

Jag läser ordet igen och tänker: Frid önskar han mig, inte ofärd… Vad betyder ofärd? Frid har jag koll på… tror jag.

Ofärd. Mitt gamla ordlexikon från högstadiet kom fram. ”Misslyckande, olycka, undergång och fördärv”. Vad kan bli mer misslyckat än detta, tänker jag för mig själv. Helt tydligt är ju att Gud har andra tankar för mig. ”Gör dig inga bekymmer” står det. Varför gör jag då det? Ska det finnas en framtid kan den inte vara så här. Jag måste lära om. Börja om. Tillsammans med Gud den här gången. En Gud som         vill mig frid. Det ger hopp om en framtid där jag och andra mår bra.

Frid. Gud önskar oss frid i livet, såväl andligt, psykiskt och fysiskt. Försök ta till dig de orden: Frid i anden. Det är inte jag själv som fixar det. Jag kan inte ge frid till mig själv eller till andra. Det är bara Gud som kan ge frid.

Frid är läkedom för själen, den trötta själen. Det trötta psyket som undrar hur allt bara blev så här dimmigt. Guds frid är läkedom, vila och kraft.

Frid i kroppen. Sluta spring i egen kraft. Vila i Gud. Gud vill inte att du ska köra slut på dig själv. Han önskar dig frid. Sluta stressa och streta. Att finnas till för andra är inte samma sak som att du måste göra allt själv.

Kärleken till andra börjar med kärlek hos dig själv. Den man älskar vårdar man, heter det. Alltså handlar friden om att du först måste vårda dig själv för att kunna finnas till i lagom dos för andra.

Å vad skönt! Frid önskar han mig! Å vad skönt! Nu kan jag vila, och du med!