Att må bra 3 – Om kroppen

– i mig själv, ihop med andra, och tillsammans med Gud

Detta är ett andakts- & samtalsmaterial som dels kan användas i olika gruppsammanhang, men även hemma, enskilt eller tillsammans med familjen. Det innehåller kortare texter vilka utgår från ämnen som har betydelse för hur vi mår, både utifrån ett fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt perspektiv.

Syftet är att stärka barn och ungas hälsa genom att öka medvetenheten och kunskapen kring sina ”må bra-faktorer”. Till varje tematext finns en bibelkoppling samt samtalsfrågor.

Materialet har två delar där den ena riktar sig främst till tonår/ung vuxen, medan den andra delen (under det lila strecket) riktar sig till barnen. Där vävs temat in i en berättelse om två kompisar, Misan och Igor, som båda går i 4:an.

Till Ledaren

Läs gärna igenom text och frågor innan samlingen, så du ser vilken version som passar din grupp, samt blir lite insatt i temat. Välj frågor utifrån den tid ni har till förfogande. Du behöver inte själv vara proffs i ämnet som tas upp, utan lyssna på deltagarnas tankar och låt dem prata tillsammans. Det som står under ”Bibel säger” kan antingen läsas rakt av, eller så läser du bara bibelordet och delar en egen tanke kring det.

Lycka till!

Tema: Fysisk hälsa

Under detta tema lyfts ämnen och samtal som direkt kan kopplas till vår kropp och hur den kan tas om hand med hjälp av rörelse, sömn, mat och vila. Temat inleds med en del som handlar lite mer övergripande om just kroppen.

<section class="alignfull section has-header has-narrow-content has-normal-vspacing section-wp-block-bm-section has-secondary-background-color has-background" aria-label="

Läs högt för gruppen


Våra olika kroppar

En stor grupp människor satt och lyssnade på en föreläsare, som för stunden hade kommit in på hur vi ser på oss själva och på våra kroppar. En 82-årig dam i publiken gick fram till scenen och frågade om hon fick säga något i mikrofonen till de övriga åhörarna. Det fick hon. Hon harklade och sträckte på sig innan hon började prata. ”Hej”, sa hon, ”jag ville bara säga, att jag är så stolt över min kropp!” Man kunde se på publikens miner att de inte var vana att höra någon prata så om sig själv. Damen fortsatte: ”Den har burit mig genom hela livet och tagit mig dit jag har velat att den ska gå. Den har läkt sår och blivit hel efter sjukdomar. Och jag är så tacksam att den fortfarande fungerar. Men, fortsatte damen, jag blir så ledsen när jag hör hur man idag hela tiden försöker förändra sig, och ”förbättra” sin kropp. För att man inte är nöjd med den.  Mest ledsen är jag över att man jämför sig med andra.”

Den här kvinnan var stolt över sin kropp. En kropp som inte alls påminde om de kroppar som visas upp i media idag. Men den här kvinnan var så vacker där hon stod med sin stolthet och tacksamhet.

Tyvärr är det många idag som inte tycker om sin kropp.  Kanske för att man jämför sig. och framför allt då med de retuscherade och opererade kropparna som visas i media. Kroppar som nästan ingen har i verkligheten.

Vi har alla fått olika utseenden, kroppar och olika personligheter. Det är precis så det ska vara! Att jämföra är sällan något man mår bra av. Kroppen ska bära dig genom ditt liv och se till att du, din hjärna och dina sinnen får kraft att vara och att möta livet. Den tar dig dit du vill gå, och genom den får vi njuta av livet på så många olika sätt.

Var snäll mot din kropp genom att ge den sådant som den mår bra av: rörelse, mat, vila och sömn så är den snäll mot dig och hänger med så långt det går. Och säg gärna snälla saker till den. Då blir den glad.

Vi har alla fått olika kroppar och också olika förutsättningar, men vi har alla en möjlighet att göra så gott vi kan för att ta hand om den.

Läs högt

Bibeln säger

Läs hela texten, alternativt bara bibelorden, till vilka du själv kan dela en tanke.

Jag tackar dig för dina mäktiga under, förunderligt är allt du gör. Du kände mig alltigenom, min kropp var inte förborgad för dig, när jag formades i det fördolda, när jag flätades samman i jordens djup. Du såg mig innan jag föddes, i din bok var de redan skrivna, de dagar som hade formats innan någon av dem hade grytt. Dina tankar, o Gud, är för höga för mig. Väldig är deras mångfald.

Ps. 139:14-17

Gud är ingen fabrik som skapar människor på löpande band där alla är och ser likadana ut. Han är en konstnär som skapar med kärlek och med en detaljrik tanke bakom varje skapelse. I dessa verser från Psaltaren, skrivna av David, uttrycks en enorm tacksamhet över just detta. I början av Bibeln kan vi läsa om hur Gud skapar människan, och hur han sen också uppmanar människan att ta hand om allt det skapade. Och det innefattar ju även dig och mig, och våra kroppar. I den andra bibelversen från första Korintherbrevet står att kroppen är ett tempel för Guds helige ande, och att vi därför ska ära Gud med vår kropp. Det kan såklart göras på många olika sätt, men framför allt genom att respektera den, vara tacksam över den och att se till att den mår bra.

Frågor att ställa till sig själv eller/och prata om i gruppen

Snacka om

Följande frågor hjälper dig att reflektera kring kroppen.

  1. Vad är bra med just din kropp?
  2. När mår din kropp som allra bäst?
  3. Finns det något annat än det du redan gör som din kropp skulle må bra av?
  4. Allas kroppar ser ju olika ut, ändå finns det ett kroppsideal i vårt samhälle. Prata om det. Vem bestämmer hur idealet är, och hur påverkas vi av det?
  5. Hur mår av de olika konton du följer på sociala medier? Följer du några som faktiskt får dig att må dåligt? Varför?
  6. Vad tänker du kring att Gud har skapat din kropp, och att Han älskar varenda del av dig?

Läs

Misan och Igor

Kapitel 3
Lergubben och alla olika unika konstverk

Idag är Misan och Igor med sin klass på studiebesök hos en man som jobbar med lera och skapar en massa märkliga saker. Det finns muggar och vaser och andra mojänger som de inte har en susning om vad det är. Det är färger och lera överallt. Misan ser sig omkring. Det är riktigt rörigt, men hon tycker att det är en härlig röra på något sätt. Så hon säger högt: – Jag vet inte varför, men jag känner mig lycklig här!

Barnen tittar förundrat på alla saker. En kille som heter Emil börjar skratta. Han håller upp en av mannens konstverk i luften.
– Men den här kan du väl inte ha gjort med vilja i varje fall? säger han. Den har ju hål i sig!
– Åh jo, svarade mannen, den där, den är helt perfekt!
–  Defekt menar du, flikar Igor snabbt in. Grymt nöjd att han lärt sig det ordet tidigare i veckan då pappa uppgivet ropat att deras nya gräsklippare var helt defekt, då den hade gått sönder.
– Ibland är det det defekta det som är det perfekta, svarade lergubben och log varmt.

Han vände sig till de andra barnen och förklarade.
– Ni tror att en sak måste se ut på ett speciellt sätt för att det är det som säljs i de flesta affärer. I era ögon är något trasigt eller fel, men jag som gjort den här vet exakt vad den ska användas till. Och till det behöver den ha just hål. Sen bad han barnen vända sig om, mot en annan del av rummet. Där fanns det en jättestor spegel som täckte nästan hela väggen. Så här på avstånd rymdes de allihop i den.   
-Titta noga, sa lergubben. Kan ni se någon likhet mellan er spegelbild och min lerkonst?
Barnen skrattade.
– Vaddå, skulle vi likna klumpar av lera? sa någon.
– Mm, kanske det, sa lergubben mystiskt.
Det blev tyst ett tag. Misan kollade noga i spegeln på sina klasskompisar i årskurs 4.
– Jo, sa hon, vi är väldigt olika varandra! Lika olika som dina muggar och vaser.

Alla tittade. De var faktiskt fascinerande olika varandra allihop. Även om många hade liknande kläder på sig, så var de olika långa, hade olika hårfärg, och hudton. Och kropparna var också olika i sina former.
– Exakt! sa lergubben. Ni är precis så olika. Era kroppar är också olika, men lika unika! Ni är också, precis som min konst, gjorda med kärlek och med en tanke bakom. En gudomlig tanke till och med, sa han och blinkade, som att de skulle förstå vad han menade.  


Igor fattade inget alls. Misan däremot kunde ana vad han menade, för det påminde rätt mycket om det hon lärt sig i kyrkan, Att alla var skapade olika. Hon förstod inte helt hans koppling till leran, men precis som hon kände att röran gjorde henne lycklig, så kände hon att det han sa gjorde henne väldigt glad.  

När de sen vinkade hejdå till lergubben hade de alla fått med sig varsin liten klump som de hade till uppgift att skapa något av ”när tiden är mogen”, som han sa.
– Och tänk på att ta hand om leran, så den inte torkar eller går sönder. Ta hand om den som om den vore din egen kropp.

Snacka om

Välj en eller flera frågor att fundera på och prata kring
  1. På vilka sätt kan det vara bra att kroppar är olika?
  2. Vad är bäst med din kropp? Vad kan den göra och känna?
  3. När känns det som att din kropp mår riktigt bra?
  4. Vad tror du att lergubben menade med att alla i Misans och Igors klass, precis som hans lerkonst, var gjorda med kärlek och att det fanns en gudomlig tanke bakom?
  5. Han bad dem att de skulle ta hand om leran ”som om det vore din egen kropp”. Hur kan man ta hand om sin kropp så att den håller sig så hel som möjligt genom livet?

Bön

Tack Gud för att du har skapat mig så fantastiskt! Och för att du skapat oss alla så olika och helt unika. Hjälp mig att uppskatta olikheter, både hos mig själv och hos andra. Tack för kroppen, som kan så mycket och gör att jag kan uppleva så mycket. Hjälp mig att ta hand om min kropp så att den håller hela livet.

Amen.