Att må bra 4 – Om rörelse

Scenario 1:

Alice, 15, hade länge gått med mycket oro och ångest och en vän till henne, som varit med om detta själv, anade att hon var på väg att bli deprimerad. Hon föreslog att de skulle träffas lite oftare för att prata, och föreslog hon att de skulle göra det medan de tog en promenad.  Promenaderna blev allt fler, och det blev en rutin som de båda tyckte om. Alice upptäckte att hon faktiskt allt mer ork och energi. Och framför allt att hon nu började få lite mer lust till att göra saker. De regelbundna promenaderna kanske inte gjorde att all oro och ångest försvann omedelbart, men de dämpade symtomen och gjorde att hon aldrig gick in i någon depression.

Scenario 2

Magnus, 42, var på hälsokontroll. Det togs prover där man kollade hans blodtryck och kolesterol. Sen gjordes även ett cykeltest för att mäta syreupptagningsförmågan. Alla tester visade låga värden. Och helt ärligt så var detta en man som mest satt stilla och åt mycket skräpmat. Men, mannen själv ansåg sig må bra och var inte alls intresserad av att ändra på sin livsstil. Efter ett halvår var det uppföljning, och den här gången visade alla hans prover markant förbättrade resultat. Självklart undrade man nu vad han hade gjort. Hade han börjat träna? Äta bättre? Stressa mindre?  ”Ingenting” blev hans svar, för det var inget han medvetet hade ändrat. En bit in i samtalet visade det sig att hissen i hyreshuset där han bodde, fyra våningar upp, hade varit trasig i flera veckor, så nu behövde han ta trapporna flera gånger per dag. Den lilla förändringen i hans vardag gjorde stora förändringar i hans kropp!

Scenario 3

Simon, 17, hade ofta huvudvärk i skolan och därmed svårt att koncentrera sig. Det visade sig att det kom från spänningar i rygg och nacke. På fritiden hängde han mest på nätet och spelade med sina kompisar. Det nya gymmet i stan hade prova-på veckor och en polare till Simon fick med honom dit för att testa. Han var inte helt bekväm till en början. Men de testade lite olika träningsformer som gymmet erbjöd och upptäckte att det var både ett kul sätt att umgås, så det blev att de började hänga där flera gånger i veckan. De upplevde snabbt att det faktiskt gjorde skillnad på kroppen, och att man fick lite mer energi till man kom hem och skulle dra igång med pluggandet. Dessutom insåg Simon efter några veckor att huvudvärken nu kom allt mer sällan. Och efter en period vad den faktiskt helt borta.

Så här skulle det kunna fortsätta, med fler exempel på vad rörelsen faktiskt kan göra med oss och vår hälsa. Den påverkar hela kroppen och psyket. Du får lättare att koncentrera dig, sover bättre, blir piggare, sänker stress. Och du blir starkare, vilket kan lindra värk, men också skydda dig från skador och att få smärta, och från andra sjukdomar. Helt enkelt så kan den göra så att du håller i livet. Högst troligt vet du redan att träningen också hjälper dig att få bättre koll på din kropp, och med stor sannolikhet då också uppleva dig mer stolt och nöjd med både den och dig själv.  

På riktigt! Det finns inte mycket som talar emot detta med att kroppen behöver rörelse. Du har ingenting att förlora. ”Men jag har faktiskt inte tid” kanske du tänker. Erfarenheten säger att tiden du har över efter du tränat innefattar så mycket mer ork, energi och lust, så det faktiskt känns som att du får mer tid ibland. Utmaningen kan kanske vara mer kring lusten. Det är ju ändå viktigt att det ska vara något som känns kul, så att det kan bli en del av din vardag. Fundera på vad som kan passa dig och prova dig fram.

Det är så värt det!

1. Vad tänker du om de tre olika scenarion i texten? Tror du de kan vara verkliga?
2. Har du varit med om, eller hört om något liknande, där rörelse eller träning faktiskt gör en positiv förändring i någons liv? Berätta för varandra.
3. Anser du att du rör dig så mycket som du och din kropp behöver? Hur ser det ut med rörelse i ditt liv idag? Nåt du vill förändra för att må bättre?
4. Märker du skillnad på hur du mår om du har en period när du rör dig mindre än när du rör dig mer? Berätta.
5. Att kämpa för något gott och nå fram dit man tänkt stärker, oavsett om det handlar om att springa ett lopp. lyfta vikter eller att tex läsa Bibeln – kan du se dig själv vilja utmana dig i något just nu?

Det hade precis varit lov och Misan var på väg till skolan. Stegen var ganska tunga och hon kände sig trött, inte alls utvilad. Och faktiskt lite grinig också.  Det var inte likt henne, tänkte hon. Hon visste inte varför, för det skulle ju bli kul att träffa kompisarna igen. Hon hade knappt träffat någon av dem under lovet. Däremot hade de spelat och pratat en del online. Hon hade testat ett nytt spel, som hade varit hur kul som helst! Mamma och pappa hade behövt jobba hela lovet, så det hade inte blivit så mycket andra saker gjorda, utan hon hade mest suttit inne och spelat. Inte ens träffat Igor, fastän han hade hört av sig flera gånger på snapchat och frågat om de kunde hitta på något. Men hon hade varit så helt inne i spelandet och därför tackat nej. Någonting gnagde i henne när hon tänkte på detta.

Plötsligt blev hon omkörd av en tjej på cykel. Det var Siri, som går i hennes klass.
– Hej hej, ropade Siri glatt, och hoppade av cykeln.
Hon såg både glad och pigg ut. Vad lustigt, tänkte Misan, här går jag som brukar vara pigg som en mört och känner mig trött och grinig, medan Siri, som brukar vara den som upplevs lite låg och långsam nu kom med massa energi.

-Hej! svarade Misan. Du ser ut som du har vunnit på Bingolotto!
-Haha! Gör jag det? sa Siri. Nja, jag har haft ett bra lov bara.
-Kul! Vad har du hittat på då? frågade Misan.
-Lite av varje. Vi har inte haft något Wifi hemma. Först tyckte jag det var dötrist. Men sen bestämde jag mig, eller egentligen var det pappa om utmanade mig, att jag skulle testa en ny aktivitet varje dag. Ja, inte sådana som kostade en massa pengar förstås.
– Vadå för aktiviteter, menar du? frågade Misan.
Siri berättade.
– En dag drog jag till skogen och cyklade mountainbike, en annan spelade jag badminton med min pappa, och så har jag varit till simhallen med Igor… Varför var inte du med förresten? avbröt hon sig själv, och tittade på Misan. För visst frågade han dig också?
– Jo, det gjorde han nog, men jag var gjorde annat då, sa Misan, och tittade lite förläget ner i marken. Hon skämdes, för hon insåg att hon nog aldrig svarade på hans fråga. Nu kändes det som att hon hade gått miste om något. 

Siri märkte inte det och fortsatte ivrigt.
-Det är ju lite knäppt det här med att jag av alla människor har varit så sportig under lovet! utbrast Siri. Men vet du, jag har faktiskt känt mig piggare än på jättelänge. Innan lovet var jag typ deppig ju, men det är helt borta. Vet inte om det har med allt jag gjort att göra, men jag känner mig ändå glad. Och stolt också, att jag testade lite olika grejer. Vet du, Misan, fortsatte Siri, jag var till och med och testade en klätterbana! Det var läskigt, och jag var helt genomsvett. Men, jag klarade det!  

Misan tittade impad, och samtidigt lite avundsjukt, på Siri. Men var nog ändå mest glad för Siris skull. Det var kul att se henne sådan här. Och själv blev hon påmind om hur mycket hon egentligen tyckte om och göra lite mer av sådana saker som Siri berättade om. Även om det självklart är kul att spela hemma framför datorn också, och det var verkligen inget hon ville sluta med, men nog kunde hon få rum med både ock!  Hon bestämde sig genast för att i eftermiddag fick det bli en cykeltur ut till stallet igen. Det var längesen. Hon skulle fråga Igor om inte han ville följa med.