En hälsning från idrottsvolontär Elin i Brazzaville

Publicerat 

Bonjour!
Nu har vi varit här i två månader! Och livet rullar på här i Kongo Brazzaville, träningen är igång på allvar och vi har verkligen kommit in i rutinerna här. På måndagar, onsdagar och fredagar har vi haft kurs i franska. Kursen avslutades idag och Olof har gjort bra framsteg när det handlar om att förstå och uppfatta vad folk säger, men det är lite knepigt med talet. Det tar sin lilla tid att lära sig ett helt nytt språk, men han gör bra framsteg och han kan ta sig fram med de ord han kan och lite engelska. Eftersom att jag redan har studerat franska, känner jag att kursen är lite för enkel för mig, men repetition av grunderna, tillsammans med det vardagliga talet i familjen och på Gothia har gjort att jag kan ta mig fram bra med språket.
När det kommer till träningen på Gothia har vi lite olika ansvar, jag är ansvarig för fysträningen och cirkulerar i alla grupper, medan Olof hjälper till med fotbollen. Jag har även fått se lite hur det fungerar med gymnastiken och hjälper därför till och lär de små barnen lite enkel gymnastik. Jag är ju som sagt inte gymnast, men tillsammans med de andra coachernas hjälp så brukar jag ta en egen liten grupp och lära dem hur man gör kullerbyttor och sådant. På måndagar spelar jag fotboll med den äldsta gruppen, på tisdagar har jag lite fys med gymnastikgruppen, på onsdagar vilar jag, på torsdagar har jag gymnastik, fredagar spelar jag fotboll med 14-års gruppen och på lördagar har jag volleyboll. Det är roligt att få se arbetet i alla grupper och se hur de olika tränarna jobbar, och att även se alla barnen få träna och inte bara en liten grupp. Jag lär mig dessutom både fotboll, gymnastik och volleyboll vilket bara är en bonus. Just nu är det dock väldigt mycket malaria som cirkulerar, eftersom att det är regnperiod så blir det mycket små pölar på vägarna vilket myggorna gillar, därför blir det väldigt mycket myggor och därför väldigt mycket malaria. Just nu har 3 stycken av coacherna malaria, men de dyker ändå upp på träningarna. Malaria är verkligen vardag här, så fort man ser någon som är sjuk så är det malaria nästan varje gång.

Elin och faktiskt ganska många av barnen på idrottsskolan.

 

Alda, en av de sociala ledarna på idrottsskolan, undervisar några av de yngre barnen.

 

Under den senaste månaden har Olof varit sjuk, han hade denguefeber under en hel veckas tid. Denguefeber är nästan som malaria, men det är inte riktigt samma sak. Det kallas för break a bone fever, eftersom att det känns som att alla ben i kroppen går sönder. Olof hade väldigt ont, men besökte sjukhuset tillsammans med Anne Sundberg och är nu helt återställd. Jag har klarat mig undan sjukdom väldigt bra och håller tummarna för att det ska hålla i sig.
Utanför Gothia så har jag gått med i kören Zola som en syster i min familj och även mamman (som jag inte har träffat än, då hon är i Frankrike) är med i. Jag har inte hunnit vara med så många gånger än och sångerna är på Kikongo, så jag förstår inte så mycket, men det är roligt ändå. Det känns viktigt att göra det bästa av min tid här och se så mycket olika saker som möjligt.
Näst på agendan har vi julafton den 24 december som firas tillsammans med Anne och Carl Sundberg som är missionärer och ansvariga för oss, samt Ruth och Mamy som varit ansvariga för volontärerna under tidigare år, men också familjen Eriksson som är missionärer i Kinshasa. Det är val i Kinshasa under julhelgen och därför så är det viktigt att familjen hinner över gränsen för säkerhetsskäl, men det är inte helt säker att de hinner över. Den 25 december firar vi jul med familjerna, det ser jag verkligen fram emot eftersom att jag tidigare bara firat traditionell Svensk jul. Till skillnad ifrån volontärerna förra året så får vi inte besök av våra familjer under nyår i år, men vi får besök av förra årets volontär Matilda vilket känns väldigt roligt.

Anne Sundberg, missionär för Equmeniakyrkan och ansvarig för idrottsvolontärerna i färd med att göra knäck.

 
A Bientot! /Elin