”Gud svarade – men inte som jag trodde”

Publicerat 

Innan jag åkte till Kina så var min relation till Gud minst sagt knackig. Jag vacklade mycket i min tro och var inte ens säker på att jag trodde på Gud över huvud taget. Så hade det varit ett tag men jag hade fortsatt att gå till kyrkan för att det var där mina kompisar var. Samt att jag ville ha en tro men inget hände.

Oscar Wahll, Apg29 i Kina
Oscar Wahll, Apg29 i Kina

Så landade jag i Kina. Ändå med en förväntan att något skulle hända, man hade ju hört historier. Men också med en stor rädsla att det inte skulle hända något i mitt liv. Jag trodde ju inte riktigt på att Gud fanns och ville lära känna mig.

Det var riktigt svårt att sitta på den personliga andakten varje morgon och be den Gud som jag inte fullt ut trodde på om en tro på honom. Den situationen är ju helt ohållbar i längden. Men Gud hörde min bön, han började att skicka tankar till mig. Jag fick helt nya sätt att se på saker som jag tänkt på länge. Jag insåg mycket snabbt att detta måste vara Gud som talar till mig och tog allt detta till mig. Men trots det så kom tvivlet. Tänk om jag bara tror att det är från Gud för att jag vill att det ska vara det. Eller att det inte ens fanns något att hålla fast vid i dessa tankar. Detta gjorde att jag snabbt glömde vad Gud gjorde i mig och var tvungen att aktivt påminna mig själv om vad som hade hänt. Detta blev ganska tröttsamt och gav mig en stress över tanken “Kommer Gud inte göra mer i mitt liv?”. Jag var rädd att det var allt, att inget mer skulle komma. Detta gjorde att jag försökte tvinga fram en förändring hos mig och inte minst tvinga fram mycket konkreta svar från Gud.

Oscar Wahll 2Jag ville ha svar om min framtid mycket rakt. Gärna exakt var, när och hur. Detta var så jag trodde att Gud talade, det var så jag tolkat vad alla andra har sagt till mig om hur man hör Guds röst. Under en bönekedja så var jag i tornet där vi hade kedjan. Då visade Gud att allt jag trodde om hur han talade var fel. Jag bad som vanligt om raka konkreta svar om min framtid. Men istället för att vara tyst så svarade Gud mig. Han svarade dock inte alls som jag trodde att han skulle svara. Han svarade inte alls på min fråga. Istället så sa han bara att jag skulle vara i Hans kärlek. Att jag bara skulle vara i hans lugn i Hans famn. Detta var så rakt emot vad jag trodde. Oscar Wahll 3Det spelade ingen roll vad jag ville eller vad jag ville ha svar på. Det enda som räknades och betydde något var att jag var älskad av Gud och att jag lät mig själv sköljas över av hans nåd och kraft. Detta var det tillfälle då jag fick tillbaka min tro på riktigt. Jag kunde inte längre neka att Gud fanns jag kunde inte heller neka att han var herre i mitt liv och ville ha en nära, äkta och genuin relation med mig.

Denna händelse gav mig också den största lärdomen under denna skola. Gud har skapat oss alla olika men ändå till sin avbild. Så varför skulle vi inte alla kunna höra Gud på olika sätt. Men ändå få ut samma mening av det Han säger.

Stop look listen

Oscar Wahll, Apg29 i Kina